Stig Dagerman var forfatter, journalist, anarkist, syndikalist og en masse andre -ister, og en av de viktiste litterære røstene i Sverige på 1940-tallet. Jeg forbinder ham mest med novellen "Att döda ett barn". Har du lest den?
Det er en novelle av den typen du holder pusten mens du leser, og som du alltid bærer med deg videre. Jeg leste den for tjue år siden, og fremdeles dukker bruddstykker av den opp i hodet mitt med ujevne mellomrom, særlig når jeg er ute og kjører bil.
Dagerman skrev også dagsaktuelle smådikt (Dagermans dagsedlar) til avisa Arbetaren. Til tross for at han slet med en dyp depresjon, hadde han et brennende engasjement for stort og smått i samfunnet. Diktet "Varning för hunden" leverte han inn dagen før han valgte å avslutte livet sitt. Opprørt og engasjert til siste stund, med andre ord.
Varning för hunden!
"Nog är det ynkligt att folk som har understöd skall ha hund" (Sagt av en fattigvårdsordförande i Värmland)
Lagen har sina blottor.
Hund får de fattiga ha.
De kunde väl skaffa sig råttor,
som är skattefria och bra.
Nu sitter folk i små stugor
med dyrbara hundkreatur.
De kunde väl leka med flugor,
som också är sällskapsdjur.
Kommunen bara betalar.
Det måste bli slut på, ity
att annars så köper de valar,
fruktar herr Åleby.
Något måste beslutas:
Hundarna skjuts! Inte sant?
Nästa åtgärd: De fattiga skjutas,
så spar kommunen en slant.
Stig Dagerman
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
3 kommentarer:
Veldig bra! Og jeg skal innrømme at jeg følte meg bittelitt truffet, ja... Må visst sjekke ut novellen også, skjønner jeg. Takk, Hanne!
Ha en deilig helg!
Klem, Toril
Ja, les novellen, Toril. Den er veldig god - men vær forberedt på at den kommer til å sitte som en vond klump i magen din lenge etterpå.
God helg til deg og dine også!
Det er en stund siden jeg var innom denne bloggen nå. Men så heldig var jeg at jeg dumpet over denne posten. Leste novellen, og ja.. Denne kan sette spor.
Legg inn en kommentar