I kommentarfeltet til forrige ukes tirsdagslyd kom det et ønske om en litt muntrere låt denne uka, noe jeg sporenstreks og uten snev av forbeholdt lovte. Gladsang skal bli, og det er jaggu på tide, tenkte jeg. Men så kom jeg litt i stuss.
For hva er egentlig en gladsang? Den låta som bidrar til mitt sinns munterhet er sannsynligvis en annens fordømte hodepine.
Jeg endte opp med en som i hvert fall gir meg studs i dojan når jeg er ute og spaserer med musikk i øret.
Det er deilig å synge med på refrenget og bli trygg på at
det kommer ordna sig, det gör det alltid.
Jo, det löser sig, så brukar allt bli
det kommer fixa sig till slut
Det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur
och flera mil ifrån, det ordnar sig...
(så kan man heller la være å analysere hele resten av teksten).
Glad er lyden, og glad blir jeg.
For det årnær sæ', som det heter på vår side av grensa.
Jag kastar bollen i luften ser var den landar
låter den studsa ler när den stannar
vet var jag är men är där jag hamnar
trevar och famlar lever och andas
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
4 kommentarer:
:)
Tusen takk, Hanne! Det var fin lyd å høre, og selvfølgelig veldig stas å bli lyttet til. Nå gjelder det bare at jeg ikke tar helt av og forlanger Balkan-musikk med hardingfele eller noe sånt ;)
Oroa dig inte | det ordnar sig | aldrig (Gösta Ågren)
Noen er optimister og andre er det ikke ;)
Anonym: :)
Merel: Hihi, det er bare å komme med ønsker. Blir du for kreativ, kan det imidertid hende jeg blir tilsvarende kreativ tilbake - careful what you wish for.
Lina: Jeg måtte lese den to ganger. Hilsen optimist, men ikke av de kvikkeste.
Legg inn en kommentar